Anders
« augusti 2006 | Main | oktober 2006 »
Anders
Permalink | Comments (1) | TrackBack (0)
|
Helena
Permalink | Comments (1) | TrackBack (0)
|
Anders
Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)
|
Anders
Permalink | Comments (1) | TrackBack (0)
|
Pilot A: Är vi klara?
Pilot B: Ja.
Vem tror ni ska ta till orda nu? (Svar längre ned på sidan.)
Svar:
Pilot B: Ja, men då kör vi då!
Känns det dramaturgiskt riktigt? Nix. Och då börjar man ju fundera över vem det är som gör vad rent generellt ombord på det där planet. Går flygvärdinnan in och navigerar när hon dukat av brickorna? Reser sig andrepiloten upp och säljer parfym när han behöver sträcka på benen? Man kan inte ta någonting för givet längre. Lite olustigt är det.
Helena
Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)
|
Skäl ett: Billström lovade att inte införa tullarna och så gjorde hon det. Ja, det var irriterande. Men låt oss gå vidare. Billström är en tröttsam figur som liksom sina partikollegor har en tendens att tala småskoläraraktigt till oss mindre vetande människor, men just det här beslutet kanske var bra. Vi har ju faktiskt minskat trafiken, miljön har blivit bättre, människor kommer snabbare fram och spar dessutom pengar på att låta bilen stå. Att hålla fast vid vad som är rätt är som att gå rätt ut i gatan, precis när det kommer en bil bara för att det är bilförarens skyldighet att lämna företräde vid ett obevakat övergångsställe. Ja visst, ett fel har begåtts, men är principen så viktig att man är beredd att dö med orden ”Jag hade i alla fall rätt” som de sista man säger?
Argument nummer två handlar om integritet. Ska man verkligen acceptera att ens bil registreras varje gång den passerar en betalstation? Och vad händer härnäst? Låt se… härnäst kanske ens namn registreras när man betalar med ett vanligt betalkort. Storebror kanske ser att du har handlat på ICA två gånger samma dag. Att du köpt nylonstrumpor på Åhléns klockan 11:40 (har du verkligen så tidig lunch?). Att du handlat bensin i Bromma (och du som bor i Gamla Enskede!) Jasså – är det så redan? Ja men hur farligt kan det då rimligen vara att ens fordon registreras när det passerar Norrtull! Tilläggas kan att vi kvinnor någonstans från 15-årsåldern och framåt klättrar upp i gynekologstolar där vi inför vilt främmande människor med plasthandskar på händerna särar våra ben. DET är att lämna ut sig. Men ok, det kanske är en väl avlägsen parallell.
Tredje argumentet då: Skatterna. Redan hårt drabbade människor ska belastas med ännu mera skatt. Här kan man faktiskt frestas att falla till föga. Att öka skattebördan är, som ledarförfattaren skriver, alltid en dålig idé. Men så tänker jag att det är väl märkligt att partier som till och med är beredda att avgiftsbelägga biblioteksbesök (Moderaterna) ju egentligen inte alls borde reagera så hårt mot den här typen av avgifter. Kanske är det istället terminologin som spökar. Döp om företeelsen om det känns bättre. Kalla det för avgifter, inträde eller donationer. Säg ja till Miljöavgifter, Storstadsinträde eller Trängseldonationer. Men säg JA i all sin dar!
Helena
Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)
|
Ibland misströstar jag kring det här med att blogga. Jag trodde någonstans att det här skulle bli Helenas och min stora chans att förändra och förbättra samhället. Jag kan bittert konstatera att t ex Viasat inte lärt sig ett dugg. Tvärtom har de nu förnyat erbjudandet att du bara betalar halva priset om du blir guldkund idag. Och förnyat förlämpningen mot alla oss lojala kunder som glott på deras kanaler i åratal, genom att inte erbjuda oss ett smack. Förlåt, nu var jag orättvis. De erbjuder ju tre nya, högintressanta kanaler som man saknat hela livet. Viasat Russia t ex. Och ringer man upp så kan de motvilligt erbjuda en tvillingbox inför nedsläckningen av det analoga nätet. Så storsint. Speciellt med tanke på att hela deras verksamhet är reklamfinansierad och att nedsläckningen har potential att medföra kraftigt sänkta tittarsiffror. De borde kasta boxar efter oss och komma hem och installera dem, innan annonsörerna börjar undra varför deras tittarsiffror har minskat så radikalt. Jag ska nog ta ett samtal med Canal Digital, eller säga upp mitt Viasat abonnemang och teckna ett nytt. Halva priset på Viasat Guld, tänk!
Anders
Permalink | Comments (1) | TrackBack (0)
|
Ibland när jag klippte gräsmattan kunde han skrämma mig genom att hoppa undan precis i sista minuten. Jag brukade blir rädd och stänga av gräsklipparen, bara för att sekunden senare hitta honom sitta med sitt breda flin några decimeter bort. Trots att jag förmanade honom kunde han aldrig låta bli att spela mig den här sortens spratt. Det var i hans natur, att roa och locka fram skratt. Jag hade aldrig förmånen att träffa hans familj, men jag tror mig veta att hans sinne för humor måste ha varit nedärvt i generationer i hans familj.
En sen kväll i augusti, när jag släppte ut hunden på baksidan, satt han plötsligt på trappan och stirrade nonchalant upp mot himlavalvet. Som om han vill visa upp hur stor han blivit. Att han inte längre var den där lilla lövgrodan längre, utan en fullvuxen varelse. En stolt, knytnävsstor padda i sina bästa år. Jag lös på honom med en ficklampa i nattmörkret och beundrade hans fylliga kropp. Han satt helt stilla och lät sig beundras. Sån var han. Möjligtvis lite fåfäng, men inte på ett påträngande sätt. Kanske fick han sluta sina dagar som han önskade. Full av liv, på väg mot ett äventyr när plötsligt ett bildäck förvandlade ljus till mörker. Jag hittade honom på vägen hem igår. Min vän. Kanske min enda vän.
Anders
Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)
|
Helena
Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)
|