Det är väl inte bara jag som skräms över hur mycket direktreklam som fyller brevlådan varje dag? Tjocka packar med erbjudanden som jag inte är intresserad av och som jag kastar direkt i tunnan för tidningsåtervinning. (Det är ju inte tidningar i egentlig mening, men det känns bättre att slänga eländet där än i soporna.) Telefonkatalogen vill jag inte ens prata om. Hur många år till ska Eniro trycka och frakta ut någonting som mest liknar en bojsten och som jag inte har bläddrat i de senaste 10 åren? Jag kastar den inplastade besten direkt när den anländer och mår dåligt varje gång. Jag mår också illa av utskicken från en lokal mäklare som låtit avbilda sig själv med en telefon intill örat, samtidigt som han tittar lömskt på mig. Vad är det han vill ha sagt? ”Det går bra för mig, jag är upptagen.” ”Jag sitter vid telefonen och inväntar ditt samtal.” Om jag träffar honom någon gång ska jag pressa ner honom i tidningsåtervinningen också med allt annat skräp.
Anders Tempelman
