Tack Anders för tipset om de fantastiska magövningarna: att
lägga sig på en pilatesboll och sedan vandra framåt med händerna för att, och
nu citerar jag ”ta kommando över den djupt liggande muskulaturen.”
Och förlåt alla ni som befann er i gymmet förleden lunch och
som därmed fick er träningsupplevelse förstörd av en kålmaskliknande varelse
som okontrollerat kravlade fram mellan maskinerna.
Jag vet att det är meningen att fria övningar ska äga rum i
hörnan längst bort, men med blicken i golvet och benen på en rullande boll är
det svårt att få rumskänsla. Till dig som gjorde hängande armhävningar vid
parallelltrapetsen vill jag rikta en särskild ursäkt: Det var alls inte
meningen att komma vandrande mellan dina ben på det för oss båda mycket
oväntade sättet. Att du fick hänga kvar medan jag drog mig framåt, beklagar jag
också. Jag visste inte hur man gjorde för att backa. Så här efteråt känns det
både dumt och onödigt och jag kommer aldrig att placera mig under dig igen.
Helena Helsing Mork