Ta dig an ”Filosofiska rummet” en söndag, vettja. Ett av
P1´s klassiska små mästerverk sätter i gång vid 17-tiden och tar plats på ett
för radion numera ganska ovanligt sätt.
Tidsmässigt är det ganska lagom att förbereda en lasagne
eller en gryta när det sänds. Medan man undrar över hur en burk tomatkross bäst
ska öppnas kan man samtidigt ta tid på hur länge man kan hänga med i
diskussionerna i det filosofiska rummet.
Ibland tappar de mig redan i presentationen av de
medverkande: ”Välkommen Ulf Danielsson strängteoretiker och kognitionsforskare
Peter Gärdenfors!”
Ibland klarar jag mig fram till presentationen av dagens
ämne: ”Det är så för att det borde. Om moralistiska och naturalistiska
felslut.”
Och ibland lyckas jag hänga med tills de medverkande börjar
dra sina teorier: ”Vår existens är en del av det självklara oberoendet och
våra upplevelser av detta silas genom vår kognitiva förmåga.” (Betänk att ja här samtidigt lagar mat.)
Till slutet har jag ännu aldrig klarat mig. Mycket för att
filosoferna nästan alltid kommer ifrån Lund och har snarlik dialekt. Det är med
andra ord mycket svårt att veta om det är zooekologen, partikelfysikern eller
etikforskaren som tycker att ”individen inte kan förnimma existensen”.
Kommer en familjemedlem in i köket under pågående program är
loppet helt kört. Minsta fråga om vad det blir för mat eller om man sett någons
borttappade strumpbyxor och man tappar koncentrationen. Kom igen, det är inte
”Christer i p3”, det här.
Ändå, det finns ett lättsamt tonläge i programmet. ”Filosofiska
rummet” svänger sig med komplicerade tankegångar samtidigt som de kan skratta
åt varandras utläggningar som vore det en vits vi just hört.
Ja det är en härlig utmaning, det måste jag säga. Och när
jag/om jag någon gång lyckas begripa allt och kanske till och med skratta till
lite, då ska jag ta mig an överkursen: att lyssna på ”Filosofiska rummet” på
dess andra sändningstid istället: Fredagar kl 21.03. Ja du läste rätt. Fredagar klockan 21.03. Där kan vi tala om
utmaning.
Helena Helsing Mork