Anders har börjat ta sig friheter. Nyligen när jag hade på
mig en ny grå tröja, såg han varken mig eller tröjan och när jag sårad och
bitter gjorde honom uppmärksam på detta, menade han att han trodde att tröjan
var gammal. ”Har du inte redan en sån där”, sa han och lät med ens som min man.
Och det är möjligt att han har rätt. Novembervädret har en
pendang i min garderob. Jag skulle kunna sortera mina tröjor i tre högar:
riktigt stora grå tröjor, stora grå tröjor och grå tröjor. Ville jag, skulle
jag även kunna ha underfraktioner: wool, new pure wool, wool med något
långhårigt inslag och bomull. Misswool.
Men jag tycker samtidigt att man bortser från en viktig poäng
här. Att komma hem med ett klädesplagg snarligt ett som redan finns i
garderoben tyder inte alls på det dåliga omdöme och den slappa hållning
omvärlden gärna vill påskina. Nej vad ovanstående beteende egentligen visar på
är en konsekvent hållen plan, en mogen säkerhet och en känsla för vilka plagg
som plockar fram ens bästa och mest tilltalande sidor. Något VI ALLA bör vara
tacksamma för och till och med uppmuntra.
Helena Helsing Mork