Hamnade bredvid en Texasbo i ett flygplan för en tid sedan.
Killen hade tillbringat en vecka i Kista och var inte alltför imponerad av
Stockholm.
”Men du har ju knappast sett Stockholm”, försökte jag.
”Vad skulle jag ha sett?” Frågade han. ”Det är ju mörkt hela
tiden.”
Jag försökte skratta bort hans kommentar, men han
insisterade. ”Vad gör ni under vintern egentligen?”
”Jaa,” sa jag. ”Vi… jaaa… vi åker skidor.” Texasbon menade
då att det ju inte var någon vidare snö att tala om. I alla fall inte i Kista,
men snön var kanske ett innerstadsfenomen? ”Så vad gör ni egentligen i det här
mörkret?”
”Vi tänder ljus,” svarade jag. ”Först ett per vecka och
sedan när det är som allra mörkast tänder vi fyra ljus, a crescendo of four
candles. Och så äter vi småcitrus. Small citrus. We are totally nuts about
mandarines.”
Texaskillen gav mig en beklämd blick och någonstans där
kände jag väl att vad sjutton, en hel generation texasbor kommer att välja att
turista på hemmaplan om jag inte löser det här. Så jag sa det han så uppenbart
längtade efter:
But most of the time we go shopping in shoppingmalls and
treat ourselves with burgers, huge muffins with frostings and sex.
Texasbon
nickade gillande. ” Texas Burgers. Guess I have to come back, some day”.
Helena Helsing Mork
